Tyskarna fick stora privilegier av Katarina II. Till en början slog de 30000 kolonisterna sig ner i ett hundratal kolonier.
En koloni grundades 28 km söder av Tsaritsyn. Det var tyskar från evangelisk-lutherskakyrkan. De var missionärer med syftet, att skapa nya kristna församlingar hos kalmuckerna. Evangeliskt broderskap kom till stranden av Sarpaflodens (biflod till Volga). Namnet Sarpa påminde tyskarna om ”Sarefat nära Sidon”. Det är en plats, som omtalas i bibeln (Luk 4:26).
Därför fick deras religiösa koloni namnet Sarepta (”Sarepta” är ryskt uttal för ”Sarefat”).
11 oktober 1765 byggdes det första huset i samhället Sarepta.
Det vimlade av rövare, skurkar, nidingar, tjuvar och sjörövare i Sareptaområdet. Denna omständighet tvingade evangeliska brödraförbund att bygga försvarsanläggningar rund sitt samhälle. 1768 började tyskarna bygga borgen Sarepta. 20 soldater, en officer och artillerister till 12 kanoner från Tsaritsynsgarnison placerades i Sarepta.
Tyska missionärer arbetade i Sarepta för att nå kalmuckerna med evangeliet. De arbetade med att översätta de fyra evangelierna och Apostlagärningarna till kalmuckiska. De utgavs i snabb följd mellan åren 1819-1821.
1769 upptäckte den tyske läkaren Johannes Wier med hjälp av kalmuckerna en källa som hade hälsobringande effekter på människor. Kolonister började driva en hälsobrunn. Det kom många gäster till hälsobrunnen från hela Ryssland. Att dricka brunn blev en trend som alltmer spred sig runtom i Europa.
Konrad Neits kom till Sarepta med de första kolonisterna. Han arbetade med växtförädling av senap. Han fick fram en ny sort av brunsenap, som fick namnet ”sareptasenap”.
Det var antagligen en korsning mellan svartsenap och vild senap, som växter mycket i kalmuckernas stepp.
1801 började Neits producera senapsolja och senapspulver på sin fabrik. Efter det slutade Ryssland att importera senap från England.
1810 lämnade Neits senapsfabriken i arv till sin svärson J.C. Glitsch.
